"Ser mitt huvud tjockt ut i den här?" av Randa Abdel-Fattah
Amal är muslim. Varje morgon ber hon bön, hon firar Id och heter Mohamed Narullah Abdel-Hakim i efternamn.
Ändå är hon som vilken amerikansk tjej som helst.
Hon shoppar med kompisarna, spanar in killar och leker med skönhetsprodukter.
Och så bestämmer Amal sig plötsligt för att börja bära slöja - en ingivelse under sommarlovet.
Det är ett stort steg och en risk. Vem vill bli kallad "handduksskalle" i rulltrappan? Vem vill råka ut för ständiga blickar, viskningar och hurtfriska små komentarer?
Hon väljer tillslut hijaben, och med låtsat självförtroende stegar hon med slöja och allt in på sin skola första dagen på terminen.
Och möts av att sekreterarens hostande när hon sätter kaffet i vrångstrupen och rektorns misstänksamheter mot föräldrarna.
Den här boken handlar om tro, vänner och kärlek. Den är underhållande skriven, den saknar ingenting vad gäller humor. Amals självironi, hennes uppgivna småleenden över alla fördomsfulla typer. Och ändå vet hon ju att hennes val är viktigt och stort. det är inte bara att ena dagen bära slöjan och nästa fega ur och gå utan den.
Abdel-Fattah lyckas alltså skriva en bok som är vemodig och - på något sätt - vacker, men samtidigt kan man komma på sig själv med att flina dumt över en av de roliga små komentarerna.
Småfakta smyger sig in i texten, och utan att tänka närmare på det så slår jag igen boken lite mer allvetande än jag var när jag började läsa. En rolig bok om muslimer, ville Abdel-Fattah skriva. Och visst lyckas hon med det!
Det här är nog en av de roligaste böcker jag någonsin stuckit min näsa i.
5/5
//Jag Suger På Recensioner
Ändå är hon som vilken amerikansk tjej som helst.
Hon shoppar med kompisarna, spanar in killar och leker med skönhetsprodukter.
Och så bestämmer Amal sig plötsligt för att börja bära slöja - en ingivelse under sommarlovet.
Det är ett stort steg och en risk. Vem vill bli kallad "handduksskalle" i rulltrappan? Vem vill råka ut för ständiga blickar, viskningar och hurtfriska små komentarer?
Hon väljer tillslut hijaben, och med låtsat självförtroende stegar hon med slöja och allt in på sin skola första dagen på terminen.
Och möts av att sekreterarens hostande när hon sätter kaffet i vrångstrupen och rektorns misstänksamheter mot föräldrarna.
Den här boken handlar om tro, vänner och kärlek. Den är underhållande skriven, den saknar ingenting vad gäller humor. Amals självironi, hennes uppgivna småleenden över alla fördomsfulla typer. Och ändå vet hon ju att hennes val är viktigt och stort. det är inte bara att ena dagen bära slöjan och nästa fega ur och gå utan den.
Abdel-Fattah lyckas alltså skriva en bok som är vemodig och - på något sätt - vacker, men samtidigt kan man komma på sig själv med att flina dumt över en av de roliga små komentarerna.
Småfakta smyger sig in i texten, och utan att tänka närmare på det så slår jag igen boken lite mer allvetande än jag var när jag började läsa. En rolig bok om muslimer, ville Abdel-Fattah skriva. Och visst lyckas hon med det!
Det här är nog en av de roligaste böcker jag någonsin stuckit min näsa i.
5/5
//Jag Suger På Recensioner
