Dikter apropå inget
Höstdans
Löven som dog och ramlade av
Gula och röda
Landade på den fuktiga marken
Som väntar på vintern
Min kjol som svepte kring vristerna
När jag dansade fram
Genom hösten
Mot vintern
Trasiga skor
Med hål i
Stampar fram över marken
Marken som väntar på vintern
Röda näsan
Min röda näsa
Pekar framåt
Som ett stoppljus
Mitt i mörkret
Du retas
För min röda näsa
Men du,
Jag går dit den pekar
Och den skiner röd
Bara att följa den
Jag är aldrig vilse
I vintermörkret
För jag har min röda näsa
Famlar aldrig
Skit i det
Vet inte vad du gör med henne
Vet inte hur du fått henne på fall
Men du
Jag genomskådar dig
Vet att du bara leker
Ett elakt spel med hennes hjärta
Och du
Du ska ge fullkomligt fan i henne
Skit i det
Hur svårt kan det vara?
Nejvisst, jag glömde
Du är ju en idiot
Haha, det var det! Tack <3
//Monty
